Min glädje är ganska urflippad fortfarande. Jag läste ovanstående för några dagar sedan och jag försöker fortfarande få in en lung rytm i min andning. Vampire Academy har varit mitt liv i ett halvår. Sedan jag läste första boken i somras, fick fnatt och började sitta uppe hela nätterna framför youtube för att se fanmade videos om Rose och Dimitri. Eller när jag trakasserade en stackars tjej på ett forum för att hon hejade på Adrian (jag trakaserade väl inte, det var att ta i, men både hon och jag argumenterade kraftigt).Och så blir det underbara film. Men blir det en dålig film så gråter jag.
